Vad gör en fastighetsmäklare
En fastighetsmäklare är en person som hjälper till vid köp eller försäljning av fastigheter. Sedan 1984 är fastighetsmäklare ett yrke och innebär att lön fås för denna tjänst. Oftast sker detta i form av provision genom en så kallad procentandel på köpeskillingen. En fastighetsmäklare kan hjälpa dig i att sätta värdet på ditt hem, hålla i visning och budgivningen. Fastighetsmäklaren assisterar även i dina frågor och vid signerande av kontrakt. För mer information, besök Fastighetsmäklarnämndens hemsida (www.fastighetsmaklarnamnden.se) där du bland annat kan ladda ned faktablad, Att utbilda sig till fastighetsmäklare tar mellan 2 och 3 år, där du kan välja mellan ett flertal olika orter i landet och högskola eller KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning). För att kontakta mäklarfirmor eller läsa mer om hur du kan utbilda dig till en fastighetsmäklare kan du besöka mäklarsamfundets hemsida, www.maklarsamfundet.se.
Miljonprojektet
Miljonprojektet eller storskalighet som det också kallas var en kort epok men en tid som har satt ett avtryck för en lång tid framöver. Efter världskrigen rådde det i Sverige en enorm bostadsbrist, till den grad att politikerna beslöt sig för att lösa problemet. Under en tioårsperiod mellan åren 1965 och 1975 planerade man att bygga en miljon bostäder och därav namnen miljonprojektet. Det skulle visa sig att man klarade av sina högt ställda mål och dessa byggnader kännetecknas ofta av höghus i förorter till större städer. Dessa områden fick snabbt kritik för att skapa ett livlöst rörelsemönster, ge upphov till isolering snarare än social gemenskap och vara dålig kvalité på byggnaderna. Exempel på detta kan man se i Stockholm i Tensta, Botkyrka och Rinkeby och i Malmö med Zlatans hemort, Rosengård.
Gentrifiering
Ett begrepp som visar sig vara allt vanligare i dag är gentrifiering. Detta betyder med ett annat ord statushöjning. Fenomenet utspelar sig vanligen när man beslutar sig för att renovera ett område alternativt bygga nytt. När detta är klart brukar priserna stiga och de som tidigare bott på platsen kan tvingas flytta till förmån för personer med mer kapital. Detta kan även ske i områden i städer som plötsligt blir inne. Exempel på detta är bland annat Södermalm i Stockholm som förr hyste arbetarklassen men som i dag lockar allt fler tidigare boende kring exklusiva Stureplan. I framtiden är tanken att en viss procentandel av bostäderna efter renoveringar och byggnationer skall behålla sitt ursprungliga pris, så att i alla fall en del av de inneboende kan ha en ekonomisk möjlighet att bo kvar. Annars är chansen stor att följden blir som i dag, där tanken med renoveringen är god, men där följden blir att man förlorar mycket charmen som tidigare fanns på platsen.
Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt
Ett allt mer vanligt fenomen i Sverige är att gå ifrån hyresrätt till bostadsrätt. Vad som händer då är att alla de som hyr en bostad går samman och köper ut personen som äger fastigheten och hyr ut till dem. Anledningen till detta är då personerna som hyr anser att de kan tjäna pengar på att gå ihop och köpa loss sin bostad. Det är oftast en stor skillnad att sälja lägenheterna separat kontra att fastighetsägaren skulle sälja hela byggnaden med alla lägenheter i. Steget efter att ha köpt loss byggnaden är att göra om hyresrätten till en bostadsrättsförening. Man behöver då välja en styrelse och forma stadgar. Avgift behövs även betalas till föreningen för att täcka kostnader för sopphämtning, städning etcetera. Detta fenomen existerar enbart i Sverige då vi är det enda landet med bostadsrättsföreningar.
Förklaringar till förkortningar
För många som ska köpa en bostad innebär alla förkortningar ett förvirring. Därför ska jag försöka att reda ut en del begrepp där vissa är uppenbara och andra saker man själv suttit och klurat på ett tag.
- ROK är en förkortning för rum och kök, något en mindre lägenhet ofta har.
- BRF är en förkortning för bostadsrättsförening, något unikt för Sverige.
- OMG är inte detsamma som i chatsammanhang (oh my god) utan betyder omgående.
- P-plats syftar till att bostaden kommer med en parkeringsplats för bilen.
- KVM är detsamma som M2 och betyder kvadratmeter, alltså ytan på bostaden.
- WC är engelska för Water Closet och är badrummet.
- V/A syftar på vatten och avlopp.
Renovering och K-märkt
När man tittar på ett nytt hem eller precis har köpt en bostad är det inte fritt fram att göra alla de ändringar man vill. Många platser har restriktioner. Bostadsrättsföreningen kan förbjuda renoveringar och kan kräva ett intyg antingen från styrelsen eller av grannarna. Hyr du i andra hand kanske du inte ens får spika upp en tavla för att lämna ett avtryck. Äldre hus kan också ha beteckningen K-märkt. Denna beteckning står för kulturmärkt och är ett skydd för att bevara antingen mark eller byggnadsverk. K-märkningen regleras av kommunen genom plan och bygglagen och kallas då för en Q-märkning. Sammantaget är det alltså inte fritt fram i ditt nya hem, du bör kontakta din mäklare, den du skrev kontakt med eller styrelsen i föreningen där du bor.
Kontrakt och avtalsskrivning
När du skaffar en bostad är en viktig del kontraktet. Oavsett om du hyr eller köper behöver du skriva ett kontrakt. I och med bostadsbrist på olika platser i Sverige är hyrande i andra hand ganska vanligt. Detta innebär att du hyr en bostad av någon som redan i sin tur hyr. Ska du hyra i andra hand finns det en del saker att beakta. Det måste inte bara vara OK från din och uthyrarens sida, det måste även godkännas och i många fall undertecknas av fastighetsägaren. Precis som när du skriver anställningskontrakt är det viktigt att se på uppsägningstiden och eventuella avgifter. I många fall är det även vanligt att lägga en eller ett par månaders hyra i deposition, om något skulle hända medan du hyr bostaden. Dock får du tillbaka depositionen efter kontraktet har löpt ut. Viktigt är att gå igenom alla delar av kontraktet och kanske låta en expert på området läsa igenom det, tillsammans med en vän, kollega eller familjemedlem.
Köpa bostadsrätt, skriva avtal och allmänna tips
Om du är i tankar att köpa ditt eget boende finns det ett par steg att gå igenom innan du får nyckeln och kan flytta in.
För det första bör du tänka på vad för typ av boende du är ute efter? Hus, radhus med din nybildade familj, lägenhet centralt i staden för jobbet eller en studentlägenhet vid Universitetet?
Nästa steg är att göra en budget. Vad är du beredd att lägga ut dels som en engångssumma för bostaden men även i form av avgift i månaden efteråt. Sondera terrängen på marknaden och se hur mycket olika typer av bostad kostar. Tala med kompisar, kollegor eller familj för att få råd och tips. Tala med din bank om möjlighet till lån och vilken typ som är intressant och, viktigt, räntan för lånen.
Steget härefter är att kontakta en mäklare. Dem kan se på din bostad, om du har någon, eller hjälpa dig komma i kontakt med den typ av bostäder du är intresserad av. Mäklaren kan sätta ett pris på din bostad och även hänvisa dig till visningar av bostäder som borde vara intressant. Med allt detta i ryggen är du sedan väl förberedd när du väl hittar det du vill ha.
Du har en summa du inte ekonomiskt sett kan överskrida, du har ett klartecken från banken om lån vid ett köp och dina närmaste är även införstådda och har gett dig de tips du behöver.
Lycka till!
Stilar på hus
När du är på jakt efter ett nytt hem är det viktigt att ha i åtanke vilken stil det är på huset. Stilen genomsyrar nämligen hela byggnationen, inklusive din lägenhet. Ofta står det när byggnaden är ifrån och därmed kan man härleda till dess stil. Förr i tiden byggde man med hänvisning till antiken och följde dess drag med pelare, trianglar och olika slags utsmyckningar på fasaden. Dessa byggnader har ofta hög takhöjd och är så pass gamla att de har renoverats vid ett flertal tillfällen. Viktigare är då att se på de nyare stilarna. Efter industrin intåg kom stilen funktionalism där influenserna hämtades från industrin och byggnaderna var enkla, utan utsmyckningar och kan liknas vid skolådor. Dessa hus (1930 talet och framåt) bör också ha renoverats men där rummen är betydligt mindre men ofta med balkonger. Miljonprojektet (1960-1970 talet) var en kort stil men där det byggdes en miljon bostäder i Sverige. Dessa är så pass nya att många inte har renoverats. Kritik har även riktats till dem för dess dåliga kvalité på exempelvis fönster på grund av dess massproduktion. Många av dessa lägenheter saknar även balkong. Postmodernismen (1970-1990 tal) är vår senast passerade stil där nya regler infördes för att spara energi, varpå fönstren är minimala på många platser. Detta innebär att de har betydligt mindre fönster och ljusintag än funktionalismens byggnader. Vår nuvarande stil är nymodernism där man likt funktionalismen fokuserar på ljus och vill ha stora balkonger, många fönster. Dessa byggnader är ofta så nya att de inte hunnit renoveras, men där det rapporterats om fall av felbyggen, något som kan bli en obekväm kostnad efter man köpt bostaden.
Lån till bostadsrätt
Många i Sveriges befolkning har lån i dag. Faktum är att vi i Sverige har lån på över 1 000 miljarder kronor, något som motsvarar 25 % av vår BNP. När svenskar ska köpa en bostad tar de ofta ett banklån för att ha råd att genomföra köpen som ibland kan uppgå till miljonbelopp. Efter detta köp behöver man betala tillbaka lånet inklusive ränta. Denna ränta är ofta ett huvudbry för många svenskar och något som många följer på nyheter och i tidningar. Det är av yttersta vikt att kunna betala tillbaka sitt lån, annars kan banken ta bostaden i beslag för att täcka sina utlånade pengar. I rådande finanskris finns det många negativa följder men en positiv del är att centralbanken ständigt sänker sina räntor, vilket påverkar bankerna som i sin tur kan sänka sina. Detta uppmuntrar främst personer att ta nya lån och använda pengarna på banken då de inte får så mycket ränta för dem. Men detta är även positivt för alla de tusentals svenskar som har tagit ett lån för sin bostad och är starkt påverkade av räntan på lånet.